Regeringen går vidare med planerna på att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det ska ske genom stora statliga lån.
Hushåll kan också få betala ”några femtiolappar mer i månaden” i ett slags försäkring, enligt regeringen.
– Sverige har varit en kärnkraftsnation i 50 år. Dagens besked innebär att Sverige tar ett avgörande steg för att fortsätta vara en stark kärnkraftsnation, säger energiminister Ebba Busch (KD) på en presskonferens.
Regeringen har i dag beslutat att staten ska stötta projekt motsvarande fyra nya storskaliga kärnkraftsreaktorer. Det ska bland annat ske genom statliga miljardlån.
Kostnaden för fyra nya reaktorer har beräknats till minst 400 miljarder kronor och staten skulle stå för 75 procent i form av lån.
– Även om det är nödvändigt med ny kärnkraft i Sveriges energisystem, så är det inte enkelt att göra utan tvärtom ganska komplicerat. En uppenbar sak som gör detta svårt är stora mängder kapital, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).
Sveriges starka offentliga finanser tillsammans med låg statsskuld gör att staten kan låna billigt, säger Wykman. När ett kärnkraftverk börjar generera pengar ska lånen betalas tillbaka till staten.
– Det här är ett begränsat, väl avvägt och ansvarsfullt stöd för de första nya reaktorerna som ska byggas, säger han.
– För oss är det helt centralt att värna skattebetalarnas pengar och de offentliga finanserna.
Han lovar också att hushåll och företag ska möta lägre och mer stabila elpriser.
Men kritiken mot regeringens planer har varit tung. En del oroar sig för att just skattebetalarna får stå för risken och att beräkningarna är en glädjekalkyl.
Utredningen om finansieringen av ny kärnkraft innehöll också ett så kallat prissäkringsavtal på 80 öre per kilowattimme. Någon nivå nämns inte men Wykman beskriver det som att en garanterad ersättning för kärnkraftselen blir ett slags ”försäkring mot ett dysfunktionellt elsystem”.
I en debattartikel i Dagens industri utvecklar han: ”Skulle det visa sig att elpriset blir lägre än förväntat gynnar det i sig hushållen och företagen brett, men man kan också få betala några femtiolappar i månaden för försäkringen”.
Staten är samtidigt med och delar på risken för att nya reaktorer ska kunna byggas klart – även om de blir dyrare än förväntat. Det sker i form av en risk- och vinstdelningsmekanism där avkastningen från projektet påverkar villkoren för de statliga lånen.
